nu äre heeelg.
Tjabbatjena alla söta bloggläsare! :)
Igår hann jag inte blogga, de blev så mycket på eftermiddagen med jägarskolan som vanligt på torsdagar å allt annat som skulle hinnas med. Men så kollar man in på bloggen och ser att man fått massa kommentarer. KUL!
Min valp har kommit i trotsålder och testar allt. Jag måste våga sätta gränser nu om jag inte ska få ett helvete när han blir stor. Han morrar massa så fort han blir sur och när man säger till honom beter han sig som om man har misshandlat honom och fullkomligt skriker bara man petar på honom.. Som sagt, han är som en grinig lillebror...
Igår prövade vi en hoppsadel på Calle, såg ut att ligga bra när han stod i stallgången men eftersom han var så himla förkyld så väntade jag med att pröva den i rörelse. Så igår och idag har vi bara tagit det lugnt, idag fick Calle ha med sig halvbrorsan i ridhuset, de tyckte han var roligt :) De står bredvid varandra i stallet också, då ser man verkligen likheterna. Ska försöka ta nån bild på dem någon dag när de står och pussas. Det blev så suddigt när jag försökte sist. :)
Det här är lite saker jag ska hinna i helgen:
- Fika med Johanna
- Baka :D älskar att kladda ner hela köket!
- Åka till stallet, mocka med mera där, men Calle får vila i morgon
- Harva ridhuset ikväll inför ponnyavelsföreningens träff i morgon
- Massa bus med Albus. Skäll. Gnäll. Pust å stön åt min bajsvalp (obvious att vi har en dålig dag?)
- Få massage av världens bästa Majsan
- Rida ut på Cinzano (kanske med Amanda å Brownie?)
- Ta kort på alla mina träns för Ida ville det (haha)
- Städa på toaletten och massa sånt tråkigt
Japp de var min helg de å sen är de måndag å jobb igen
Å fort går det!

Jag rensade ju bilderna häromdagen..och titta vad jag hittade.. :'( Finaste Ingasco...
För er som inte vet så var Ingasco min första häst... Vi avlivade honom 2008 då jag befann mig i USA.. Det var så oerhört sorgligt när mamma ringde och berättade. Det var jobbigt att aldrig få en chans att säga hejdå. Men jag vet att han förlåtit mig. Han ligger begraven hemma hos oss och har världens vackraste gravsten.
Älskade Ingasco. På denna bilden ser han brun ut men i passet stod det att han var svart :)
Hans smeknamn var "Stridsvagn S" här i familjen, eftersom han brakade på som en jäkla älg ute i skogen. På terrängbanan var han helt galen, men världens bästa. Så himla okomplicerad var han. Och det bästa med honom var att han var så sjukt SMART. Har aldrig träffat en liknande häst, han var en sådan häst som puttade på en när man flög av och lät en hänga på honom för att komma upp igen. Han gick in å ut i boxen själv, sa till när han var törstig och hungrig och svarade alltid på tilltal med ett gnägg. Det var massa mer saker han gjorde, till exempel åt han fishermans friend halstabletter som om det vore morötter.. Med stor aptit alltså! ;)
Piggelinglass var också gott.. Hahaha!
Min svarta sagoprins. Jag saknar dig.
Kommentarer
Trackback