- å andra sidan är det inte samma sak längre.

Cinzano bara rullade på, inte ens uns av tvekan. Vi hoppade allt. 1.20 stocken på terrängbanan nemas problemas.

Kanske är det högergaloppen och oron inom mig att nåt är fel som bromsar. Jag hoppade ju 90 cm hos Ida på hennes häst förra året. Då tvekade jag inte. Nog för att det var ovant men efter Idas vägledning så gick det riktigt bra på slutet.

För att klara intagningsprovet till vreta ska man kunna hoppa 1.20. Tränare ska styrka detta. Hur ska det gå till utan häst?

Suck. Om ändå Cinzano var ung och frisk. Han klarade allt. Jag kunde inte bett om en bättre häst.

Sen jag flyttade Calle till Hanaskede har jag blivit så osäker i min ridning. Jag känner mig dålig hela tiden och jag är livrädd för att jag jobbar upp en rädsla för min egen häst. Det är rätt många som är bra på att slänga iväg kommentarer om hur jobbig han är och hur nervös han är i lynnet. Det stärker mig inte. Jag brukar ha massa jädrar annamma i mig men någonting har ändrats.

min trygghet

Har bara gosat med Albus sedan klockan halv sex idag. Ibland behöver man det. Hostar som en idiot idag. Börjar bli trött på mitt immunförsvar nu, alltid sjuk. Alltid någonting som stör.

Önskar att det kunde vara juni nu så att jag fick åka till usa. Den pausen skulle verkligen behövas.

Har varit så himla opepp på ridningen och denna veckan har varit så otroligt tung. Fotskadan har inte gjort det hela särskilt mycket bättre, hälen går inte att trampa ned och egentligen får jag inte ens rida med stigbyglar än.

Men jag ska väl vara glad att fotleden inte var bruten. Jag kan i alla fall jobba lite som det är nu, även om det bultar och svullnar så går det göra det viktigaste.

Idag var Calle rent bedrövlig i stallgången och kände redan då att jag inte var sugen på att rida. Han var börjat bli så hoppig igen så jag visste att jag var tvungen att jobba honom lite, oavsett vad min hjärna ville. Men nu har ju förkylningen blivit värre istället. Grattis Erica.

Jag kan verkligen inte vara positiv just nu.

Förlåt alltså

Men Neggo-Erica is back.

Och som det är nu kan verkligen det mesta kvitta

Igår hann jag inte blogga, de blev så mycket på eftermiddagen med jägarskolan som vanligt på torsdagar å allt annat som skulle hinnas med. Men så kollar man in på bloggen och ser att man fått massa kommentarer. KUL!

Min valp har kommit i trotsålder och testar allt. Jag måste våga sätta gränser nu om jag inte ska få ett helvete när han blir stor. Han morrar massa så fort han blir sur och när man säger till honom beter han sig som om man har misshandlat honom och fullkomligt skriker bara man petar på honom.. Som sagt, han är som en grinig lillebror...

Igår prövade vi en hoppsadel på Calle, såg ut att ligga bra när han stod i stallgången men eftersom han var så himla förkyld så väntade jag med att pröva den i rörelse. Så igår och idag har vi bara tagit det lugnt, idag fick Calle ha med sig halvbrorsan i ridhuset, de tyckte han var roligt :) De står bredvid varandra i stallet också, då ser man verkligen likheterna. Ska försöka ta nån bild på dem någon dag när de står och pussas. Det blev så suddigt när jag försökte sist. :)

Det här är lite saker jag ska hinna i helgen:

- Fika med Johanna

- Baka :D älskar att kladda ner hela köket!

- Åka till stallet, mocka med mera där, men Calle får vila i morgon

- Harva ridhuset ikväll inför ponnyavelsföreningens träff i morgon

- Massa bus med Albus. Skäll. Gnäll. Pust å stön åt min bajsvalp (obvious att vi har en dålig dag?)

- Få massage av världens bästa Majsan

- Rida ut på Cinzano (kanske med Amanda å Brownie?)

- Ta kort på alla mina träns för Ida ville det (haha)

- Städa på toaletten och massa sånt tråkigt

Japp de var min helg de å sen är de måndag å jobb igen

Å fort går det!

Jag rensade ju bilderna häromdagen..och titta vad jag hittade.. :'( Finaste Ingasco...

För er som inte vet så var Ingasco min första häst... Vi avlivade honom 2008 då jag befann mig i USA.. Det var så oerhört sorgligt när mamma ringde och berättade. Det var jobbigt att aldrig få en chans att säga hejdå. Men jag vet att han förlåtit mig. Han ligger begraven hemma hos oss och har världens vackraste gravsten.

Älskade Ingasco. På denna bilden ser han brun ut men i passet stod det att han var svart :)

Hans smeknamn var "Stridsvagn S" här i familjen, eftersom han brakade på som en jäkla älg ute i skogen. På terrängbanan var han helt galen, men världens bästa. Så himla okomplicerad var han. Och det bästa med honom var att han var så sjukt SMART. Har aldrig träffat en liknande häst, han var en sådan häst som puttade på en när man flög av och lät en hänga på honom för att komma upp igen. Han gick in å ut i boxen själv, sa till när han var törstig och hungrig och svarade alltid på tilltal med ett gnägg. Det var massa mer saker han gjorde, till exempel åt han fishermans friend halstabletter som om det vore morötter.. Med stor aptit alltså! ;)

Piggelinglass var också gott.. Hahaha!

Nu har jag iaf snyggat till det bland mina länkar ------------>

ja, i min högerspalt. Lagt till några nya, tagit bort gamla och gjort fina beskrivningar till alla :D

Vad följer ni för bloggar? Vill hitta nya spännande saker att läsa om! Mina favoriter har ni iaf i mina länkar!

Hmmmmmmmmmmmmmmmmm. Det är så mycket i skallen idag alltså. Aaaaah. Får rensa ut lite.

Sorterar bilder på datorn oxå, de e mycket nu. Hehe

ååååååå, tänk när boris var så här liten och söt... Det hjälper att kolla på de här bilderna när han är pain in the ass. Då orkar man med honom lite till. Haha ;)

Min skendräktiga hund fick vara mamma åt lille Boris, för hans mamma ville inte ha honom :(

men åh, så söt han blev på kattmjöksersättning. Han fick ju en omgång medicin också för hans mage fick en chock första veckan. Han kunde ju inte tvätta sig själv så vi fick tvätta med vatten , vilket gjorde att han fick lite eksem :( Men sen blev han frisk igen den kraken, allt som behövdes var en massa tålamod <3

Jobbade nästan fulldag idag själv, kändes helt okej i foten. Varje gång jag ska gå på ojämnt underlag måste jag ha skena och pappas skor dock. Bigfooooooooot! Jättefult.

Jao, red Calle idag också och han var hur seg som helst. Högergaloppen ville han inte ta idag heller. Jag har ju alltid tänkt att jag inbillar mig att han rör sig ojämnt med bakbenen men Johanna sa det faktiskt idag utan att jag nämnt det. Jag VET att någonting är fel. Måste bara få mamma att fatta det också.

Men snart kanske det blir andra puckar.. Har så mycket funderingar i huvudet nu så de får nästan inte plats.

Hur brukar ni göra då? Skriva listor är värdelöst för mig. Några tips när allt bara snurrar runt?

Enligt veterinären är det så i alla fall. Så nu hoppas jag att allt eftersom han blir rumsrenare att jag kan börja ge honom vatten igen. Enligt lag ska hundar alltid ha fri tillgång till vatten, men eftersom han ska tömma vattenskålen varje gång han fått skäll, är uttråkad eller min tax är nervös, så har jag gett honom vatten efter att vi busat och 2 dl vatten/ måltid. Han får mat fyra gånger om dagen så han lär ju inte hinna bli så himla törstig mellan omgångarna. Han sitter ju aldrig och svettas heller, alltså hänger med tungan, och vi har det inge vidare varmt inomhus heller direkt..

Har även googlat på detta nu och tydligen är det ett vanligt problem. En tjej skrev att "min hund är sådan här: Varje gång han går förbi vattenskålen så måste den liksom tömmas. Normalt?!" Hahaha. Ja, nog känner jag igen problemet. Jag had einte brytt mig alls om detta inte innebar att det gick åt 3 hushållsrullar om dagen till att torka kiss, eftersom valpar inte direkt vet hur man håller sig...

Så nu blir det täta utohusvistelser i ungefär en timma efter varje måltid. Jag tycker det har fungerat bra, men nu kan jag bara hoppas han inte är en sådan där valp som ska hålla på å kissa inne tills han är ett år...

Hahahahah, tänk om en hund varit sån här? Gud så praktiskt...

Mamma hjälpte mig i morse på jobbet att få ut alla hästarna men imorgon ska jag försöka jobba själv och se hur det känns i foten. Den är grön idag, foten alltså. Det är intressant hur blåmärken byter färg...

Mamma red Calle i ridhuset i morse efter att jag hade harvat. Sicken lyx hon har som får rida på nyharvat hela tiden, hehe. Han var ganska trög idag vilket inte är likt honom men antar att fällningen gör sig påmind.

Min söta lilla valp satt i cafeterian och tittade på med ett stort intresse, haha!

Efter att vi var klara på jobbet åkte vi hem och käkade en god lunch. Sedan ut i stallet hemma, mocka och rida ut på Cinzano och Imelda. Jag barbacka som vanligt på min gamla skrutt. Han var jättemjuk och fin idag och orkade till och med galoppera. Cinzano har, för er som inte vet, förslitningsskador i framknäna. Detta gör att han vissa dagar inte kan galoppera eftersom det "låser sig". Dock är det ingenting han har ont av än, som tur är. Den dagen han får ont har vi beslutat att han ska få gå på De evigt gröna ängarna. Min finis!

När vi var klara hemma åkte jag till Winjett & red ett dressyrpass. Jag fick i fötterna i stigbyglarna men fick ha olika långa stigläder pga foten. Min dåliga fot domnade bort efter en stund så då fick vi ge oss. Hon var jättemjuk och fin och riktigt kelig efteråt. Hon fick sig en rejäl puts med ryktborsten och massa kli i pannan. Myyyysmyyys!

Nu är jag iallafall helt slut. Boris, min katt, ligger i knät. Han älskar att ligga framför brasan och ha det varmt å gott :)

Dags att kvällskissa hundvalpen och hoppa i säng!

Ha de gott!

Idag blir det jobb med världens bästa utbytesorganisation, nämligen explorius. :) Kul med lite omväxling från stallet igen. Även fast jag älskar mitt jobb.

Det är svinigt kallt idag också och valpen ligger mest och sover. Taxen har placerat sig bredvid brasan och ser allmänt nöjd ut.

Igår på morgonen var det -23 grader när jag och Albus gick ut första gången. Inte ens han tyckte det var okej så det blev en kort utevistelse.

I eftermiddag ska jag och mamma till stallet och träna Calle. Jag ska rida Winjett imorgon istället, passade bättre kände jag :)

Imorgon ska mamma köra ett pass till med honom. Får se när jag klarar av att sitta på honom, det blir iaf ett pass utan stigbyglar på Winjett imorgon.

Var i stallet hos Emma och hälsade på donnan lite förut. Hon är så fin. :)

Nu blir det lite godis och mys med vovven

Ebba vet inte riktigt vad hon tycker om att Albus tar upp halva hennes egendom..

Hade tänkt köpa en sådan här till Albus, från Hööks Hästsport (därifrån kommer också bilderna, förutom den sista som är från Chevalridsport)

Eller så är jag inne på denna om han nu envist ska ha en korg.

Klart man måste glida på hästmärken om man är Ericas vovve! ;)

Men på Skara Hästsport såg jag denna från John Whitaker...

Jag älskar ju rött...

Och nu kan jag inte bestämma mig!

Jo som ni sett så har jag hållt på och rumstrerat om lite här på bloggen. Har bytt header flera gånger. Vad tycker ni om den jag har nu? Såg ni de andra två? Vill ni hjälpa mig att välja? :)

Ska snart iväg för några timmars jobb i stallet. Ska även mocka till Calle och se vilket humör han är på idag. Det konstiga med honom är ju att han är värsta PMSgrisen. Igår var han jättetrevlig på eftermiddagen men Johanna hade haft ett helvete att ta ut honom på morgonen.

Jag jobbar ju bara lite nu eftersom min fot är som den är. Nu börjar blödningen att synas genom skinnet så efter att ha varit grön i några dagar är nu foten illröd. Lite som ett sådant där födelsemärke en del kan ha. Fast hela foten, najs.

Albus väckte mig och Andreas vid femsnåret i morse och ville kissa. Sen har han levt jävel. Fick inte tag på veterinären i morse så om hans kissande blir värre i helgen får jag ringa smådjurskliniken i Falköping. De är bäst enligt mig och har alltid massa tips och råd som man kan prova innan man kommer in. Det är så ett bemötande ska vara.

Jag håller på att bearbetar min mamma just nu för vill verkligen göra en grundlig kontroll av Calle efter allt som hänt. En röntgen på Husaby skulle inte kännas jättetokigt. Eftersom det är bättre vissa dagar funderar jag på om det är någon låsning uppe i korset. Muskulaturen är ju jämn och fin så det är inget problem som syns utåt.

Det är dock stor skillnad på när man sitter på honom och longerar. Jag tycker han ser så förbaskat stel ut när man longerar. Men kanske inbillar mig..

Foten bli i alla fall bättre på mig så jag hoppas kunna rida på mitten av nästa vecka, med stödskena förstås.

Min fotknöl kommer nog alltid besvära mig men sånt man får ta när man valt en hobby som hanterar 600 kilos stora djur som inte alltid är så sympatiska...

Börjar kännas som om jag har smält allting ordentligt nu som hänt. Jag är inte rädd för Calle, inte ett dugg. Han är som ett barn i huvudet och det hjälper inte att hata och ingenting blir bättre av att jag gnäller.

Pratade med pappa igår så vi ska sätta oss ned hela familjen och se hur vi ska göra. Jag älskar min häst, över allt annat. Vi har kämpat så HIMLA mycket.

Men pappa sa igår att "livet är för kort för att lägga på en energikrävande häst. Ska ni jobba tio år till innan allt blir bra?"

För övrigt har han kommit på att det går att gå utanför trädgården så nu lever han jävel ute på gärdet. Hög energiförbrukning i alla fall. Alltid nåt!

Nu har den lille jäkeln somnat i hallen. FRIDEN LÄGGER SIG.

Det är jobbigt att springa runt med en grönblå fot stor som en fotboll efter en envis hund som man vet hör vad man säger men som skiter i det.

I dag har han även ätit upp en krukväxt i köket. Den finaste självklart. Satt och läste tidningen med foten i högläge när jag insåg att det var nåt som lät. *prassel smask prassel smask*

Tittar runt bordet och vad såg jag där om inte terroristen själv smakandes på klätterväxten som hängde hade hängt där.

Åh, tack. Hundskrälle.

Men nu har han lärt sig vacker tass och *puss*. Även ligg verkar börja gå in. Tänk att man kan lära sig så mycket av en tax, säger Albus.

Han behöver stimulansen, fast han är liten. När man släpper honom i ridhuset hoppar han över mittenpinnarna på bänken som står där. En bra början på agilityn, tänker jag.

Om någon vecka ska vi börja spårträna. Spännande! :)