Sitter och mumsar på en advokado och funderar. Har massor med saker att rätta till i min affärsplan. Kunde inte varit mer nervös och stressad inför veckan som kommer. Slutexamen. Fy farao vilken ångest som kommer med skolarbeten. Tänk om det går åt helsike?

Come stop your crying
It will be alright
Just take my hand
Hold it tight
I will protect you
From all around you
I will be here
Don't you cry

For one so small
You seem so strong
My arms will hold you
Keep you safe and warm
This bond between us
Can't be broken
I will be here don't you cry

Why can't they understand
the way we feel
They just don't trust
What they can't explain
I know we're different
But deep inside us
We're not that different at all

Don't listen to them
Cause what do they know?
We need each other
To have, to hold
They'll see in time
I know

When destiny calls you
You must be strong
I may not be with you
But you've got to hold on
They'll see in time
I know
We'll show them together

Cause you'll be in my heart
Believe me, you'll be in my heart
I'll be there from this day on
Now and forever more

Always
I'll be with you
I'll be there for you always
Always and always
Just look over your shoulder
I'll be there always

Vill ni ha en musiklista med mina bästa låtar förresten? :) Kommentera!

Det som hände förut
är ingenting vi har makt att förändra
Det som sker just nu
händer så fort att vi ibland önskar vi kunde pausa
Det som händer imorgon
är bilden vi får i huvudet
om hur det ska vara
Våra förväntningar
Önskningar
och vår inställning till det som händer

Ha det gott alla läsare
Förlåt för usel uppdatering!
LOVE

Det har varit en rätt så tung period nu. Har sökt så sjukt många jobb och fortfarande är det inte tillräckligt. Tur att man har lite trygghet i min bror som alltid finns där, Victoria som är världsbäst på att lyssna och andra otroligt fina vänner. Jag har liksom kommit till ett steg i livet då det inte är så roligt att trampa på i samma mönster. Samtidigt är jag fast här hemma på grund av hästarna och det såklart både positivt och negativt. De betyder båda två så himla mycket för mig. Cinzano som lärt mig allting jag vet och alltid ställer upp. Han gör alltid sitt bästa och försöker. Calizto som är världens krambjörn och som börjar bli så himla fin. Jag vill ju inte lämna dem. Men fakta är fakta och jag behöver ett jobb, jag behöver ett eget ställe där jag trivs. Mitt rum här hemma stressar mig.

En annan sak jag ska påminna mig själv om är att jag inte kan ändra på andra och deras beteenden, även om en del beter sig väldigt felaktigt. Det enda jag kan ändra på är mitt eget synsätt och hur jag tar emot andras sätt att vara. Allting handlar om att man lär sig när det är viktigt att reagera på det man hör.
Sedan finns det sådana här människor, som alltid här svåra att hantera (men som man helt enkelt ska skita i):
Jag: "åååh vad fint väder det är idag!"
Personen: "Idag ja, men imorrn, då jävlar vilket tråkigt väder det ska bli!"
eller
Jag: "Vilken fin tröja hon hade!"
Personen: "mmm, men du skulle sett den som X hade igår. Fyfan alltså."

Som sagt. HAHA. Det finns ta mej tusan fölk te allt. Och ni som omger er av energikrävande människor och människor som mår så dåligt att de måste snacka skit om andra hela tiden- gör slut med dem! Ja, även om det är er "bästa" vän. Ingen människa har rätt att bete sig på ett sätt som påverkar andra negativt.

Men nu idag är mitt berg jag klättrat en liten kaksmula i jämförelse mot annat. Hur förhåller jag mig till detta? Käkar upp smulan är klart. Resultat? Inget problem kvarstår.
Nu kommer våren och ljusare tider.
Nu JÄVLAR!

Det var länge sedan jag kände såhär, men faaaaan vad jag saknar usa ibland :( Det blir värre när jag pratar med folk därifrån och ser en massa roliga saker de gör på facebook. Jag MÅSTE tillbaka nästa år. Jag tror inte ni som inte levt där förstår. Det är skillnad på att besöka ett land och att bo där. Det är som om det är en del av mig och det är någonting som saknas när jag är hemma i Sverige. Sedan när jag är i Usa känner jag ju tvärtom, att jag saknar Sverige. Men jag vaknade varje dag med känslan av att "idag är en ny bra underbar dag!" och det var länge sedan jag kände så här hemma.

Vad löjlig man är egentligen.
När andra bråkar är det lätt att se på med kritiska ögon
eller bara blunda.
För här i Sverige fungerar det så,
man ska inte lägga sig i,
eller tro att man är nåt.
Det kan vara svårt att passa in i ett samhälle med så mycket normer
och där allting vi tror på byggs på fördomar.

Ute i hagen går en halt häst, med tjocka lindor runt benen. Här sitter jag och kan inte ta tag i dagens planer. Medan på andra sidan jorden bryter ett inbördeskrig ut.
Det känns rätt så patetiskt, att jag för en stund sedan tänkte gnälla över min rygg.
Så nu gör jag inte det. Livet är bra simpelt ändå.

Hej allihopa! Eftersom jag har haft ganska mycket för mig det sista så ska jag försöka sammanfatta lite av det i detta inlägget. Som ni vet så letar jag jobb, än så länge utan lyckat resultat. Men det löser sig. Jag håller på att träna Calle på hinder och jobbar honom för fullt. Idag försökte han kasta av mig fyra gånger. Jag gör små framsteg med Jossan också som jag tömkör och tränar henne i att ha betsel och att bli ledd i träns. Vi har varit ute på lite sporadiska promenader och imorgon ska vi ut igen :)

Sitter och letar utbildningar. Och på tal om utbildningar så vann min mamma idag en termin på UPH (equiterapeut typ?) men det fula är att då får man betala runt 25 000 för de andra tre terminerna och när man anmält sig är det bindande.